Trafikled över Kolstads åkrar? Del 3

Borgholms kommuns expansionsplaner mot Kolstad
(Insändare i Ölandsbladet)

Som boende i Kolstad by, som arkitekt och som tidigare medverkande i utredningar om Borgholms stads utbyggnad känner jag mig manad att göra ett inlägg i debatten om Borgholms utbyggnad mot Kolstad.
Studium av kartor visar att Borgholm är instängt i tre väderstreck. I söder gränsar staden till naturreservat, och i väster och i norr gränsar staden till Kalmarsund. Den enda riktning i vilken Borgholm kan växa är mot öster d v s på Rosenfors och Kolstads marker.
Olyckligtvis har ett stycke strategisk mark – Borgholm 39:32 – för en tid sedan sålts till ett husföretag. Detta företag har med kommunens godkännande låtit påbörja ett detaljplanearbete med syfte att skapa tomter för friliggande hus. Tomterna blir upp till 1200 kvm. Samtidigt har kommunen låtit utföra en trafikutredning som i mycket fokuserar på en s k genomfartsled på Kolstads marker.
Naturligtvis har det uppstått protester från hotade jordbrukare och andra boende i Kolstad. Mot dessa protester står att en stad måste få växa och utvecklas. Alla måste inse att förr eller senare kommer en del av landsbygden öster om Borgholm att bebyggas. Nya bostadsområden kan inte förläggas i Strandtorp eller Borgehage med för långa avstånd till skolor, dagis m m.
Denna konflikt mellan stadsutveckling och bevarande av värdefullt jordbrukslandskap måste bearbetas ingående. Det är helt enkelt så att byggbar mark kring Borgholm håller på att ta slut. Vi vill väl alla att Borgholm ska utvecklas, att barnfamiljer ska flytta hit och fylla förskolor och skolor, att företagare ska skapa arbetstillfällen o s v. Men sett i ett perspektiv har ju verkligheten visat sig vara annorlunda. Många av de som köpt tomter och byggt hus i de senast utbyggda områdena Dovreviken, Karlshöjd och Björkviken är sommarboende ”60+-are”. Dessa fritidsboende är givetvis välkomna till Borgholms kommun även om de betalar sin kommunalskatt i Växjö eller Stockholm. Men vi kan inte använda de sista hektaren mark som finns till förfogande för Borgholms utveckling för att bygga fritidshus.
Vi måste alltså se långsiktigt och vara rädda om kvarvarande obebyggda områden i Borgholms närhet. Därför bör kommunen:
1) Hädanefter styra fritidsbebyggelsen till områden längre från Borgholms stad.
2) Stoppa det pågående detaljplanearbetet på Kolstad 39:32! Kommunen kunde ha förköpt detta markområde. Exploatören kommer att sälja tomter och villor till den som betalar högst, oavsett om det är fritids- eller permanentboende.
3) Genomföra kommunens tidigare beslut om en fördjupad översiktsplan. Denna ska ju ge riktlinjer inför kommande detaljplaner. En sådan plan kan ta hänsyn till pågående jordbruksverksamhet och det vackra kulturlandskapet. Den kan visa att vi bör avsätta plats för t ex radhus, kedjehus, förskola och en gång- och cykeltunnel under väg 136. Kanske utbyggnaden i stället bör påbörjas på kommunägd mark vid Guntorp etc.
4) Säga nej till en ny genomfart förbi Borgholm över Kolstads marker. Ett par trafiktekniska lösningar såsom rondeller vid Kungsgården och vid vägskälet i Köpingsvik löser förmodligen många kö-problem under de hektiska sommarveckorna. På mycket lång sikt bör naturligtvis den väg som ska försörja nya bostads- och industri-områden i Kolstad och Rosenfors knytas ihop, men vi behöver ingen ny genomfart.
Hur ska vi då styra de fritidsboende till andra områden. Kommunen har inte laglig rätt att bestämma att ett bostadsområde ska användas för permanent- eller fritids-boende. Men kommunen kan genom exploateringsavtal se till att förste köparen av en fastighet förbinder sig att skriva sig på platsen. Man kan även bilda bostadsrättsföreningar med krav på att boende ska vara skrivna i sitt hus. Man kan med utformning och marknadsföring locka permanentboende barnfamiljer i stället för sommarboende 60+-are.
Anders Westerlund
Arkitekt

Lämna en kommentar