Smeder och smedställe i Kolstad

En från bytomten avskild plats för smedja avsattes sannolikt redan då Kolstad byplan först lades ut.
Den finns med som samfält område på 1793 års karta.
Förste person som jag funnit i husförhörslängderna med titeln bysmed är Niklas Brun. Han är 1819 sockensmed i Räpplinge då han med fru och 5 barn flyttar till Kolstad och blir bysmed här. Ytterligare två barn föds i Kolstad. Innehar tjänsten endast i 3 år. Är sannolikt sjuklig både han och hustrun dör i lungsot innan 50 års ålder.
Tillträder 1822 gör Karl Hempel. Han är 1821 sockensmed i Solberga, Köping. Har då hustru och 7 barn. Det 8:e och sista föds i Kolstad. Karl Hempel noteras som döv och svagsint. Död av ålderdomssvaghet 70 år gammal i Kolstad.
Näste bysmed, Jöns Möllerberg, är smedsgesäll i Kalmar då han 1846 gifter sig med smedsdottern Lovisa Hempel i Kolstad. Övertar då sin svärfars syssla i Kolstad men efter att hustrun Lovisa dör i plötslig blodgång flyttar han 1850 till Borgholm. Jöns gifter om sig och återkommer till Kolstad 10 år senare, 5/4 1860. Kommer nu att vara bysmed i Kolstad i 40 år. I sitt andra äktenskap har han 6 barn varav en av sönerna, Emil, blir präst i Ryssby, Kalmar. En av döttrarna, Hilma, gifter sig med apotekare vilken begår förfalskningsbrott och efter att han avtjänat straffet på Långholmen utvandrar familjen till Amerika 1884. Jöns Möllerberg avgår som smed 1900 men bor kvar och död 16/2 1906 i Kolstad. Flyttar in på smedplan 19/11 1900 som ny bysmed gör John Robert Nilsson, född 23/4 1868 i Högby, med hustru och fosterbarn. Familjen har i tre år innan dess bott i smedjan vid Klinta (den som ännu kvar i Köpingsvik). J R Nilsson är tydligen inte nöjd med sin bostad (kanske trångt med Möllerberg kvarboende) då byamännen 28/5 1906 på auktion i Borgholms stad inköpt boningshus åt deras smed och samma hus skall nu av byamännen hemköras och uppsättas på smedplanen. 11/12 1906 låter Kolstad by brandförsäkra det nya boningshuset av furutimmer vilket är 9,3 m långt, 5,4 m brett och 2,5 m högt bestående av en våning innehållande 3 rum jämte förstuga och vind. Huset brädfodrat och målat med oljefärg. Nämns fribeläget från eldfarlig inrättning.
För att bekosta husaffären beslutade byalaget redan 1905 sälja byns bägge rotehagar de så kallade Brun och Blockhagarna. Auktion hålls 15/9 1905 och högsta budet gav bankdirektören C Sjögren med 710 kronor. Vad som hände sedan under ett par år oklart då samtliga hemmansägare 2/7 1907 ånyo säljer för samma summa men denna gång till smeden John Robert Nilsson varefter det 2 tunnland och 8 kappeland stora området inregistreras som fastigheten Gustendal (nuvarande Kaldavaväg 1 och Gustendalsgatan 2 o 4).
1913 läggs nytt tak på byns smedja samt noteras behov av nytt kontrakt för ytterligare 10 år med bysmeden. Detta tecknas 30/1 1914 med J R Nilsson att såsom bysmed tjänstgöra med smide, skoning av hästar och lagning av jordbruksredskaper m.m. Smeden får under under sin tjänstetid avgiftsfritt nyttjanderätt till hela den nu inhägnade smedhorvan och till de å samma jordområde stående hus av smedja, nya boningshuset, logladan av trä och kreaturshuset av sten men med skyldighet att på sin egen bekostnad underhålla dessa hus med undantag av smedjan i det skick de nu äro. För skoning av häst, såväl nyskoning som omlagd sådan, erhåller smeden 75 öre då ägaren bekostar sko och söm. För annat smidesarbete dagpenning med 1 kr 50 öre per dag under halvåret 1 april till 1 oktober och 1 kr 25 öre under andra halvåret, allt beräknat då smeden erhåller dagkost eller maten av arbetsgivaren. Till smeden såldes samtidigt det å smedplanen stående gamla boningshuset för summa av 30 kronor.
Johan Robert Nilsson bor på Gustendal till 1/10 1918 då han köper och flyttar till fastigheten Kolstadborg (Kolstad 6:64) vid vägskälet till Borgholm (Nuvarande bensinmack och bilverkstäder).
19/4 1919 säljer byamännen till smedmästaren J R Nilsson det på smedplan stående gamla kreaturshuset av sten med sitt förfallna tak och inredning för en köpesumma av 65 kronor. Smeden skall verkställa försvarlig hägn mellan smedplanen och gatan.
14/4 1921 säljer J R Nilsson till bylaget den av honom uppsatta tvisten till bostadshuset och erhåller likvid 65 kronor och betalar samma summa för av honom borttaget uthus.
1921 skrivs i byprotokollet att bysmeden ej skött sin syssla och det visar sig att Nilsson själv har för avsikt att flytta och ägna sig åt sin bryggeriverksamhet och även öppna egen verkstad (flytten då redan skett för två år sedan enligt kyrkboken). Bysmeden sägs upp.
Johan Robert har således under dessa år flyttad familj och smedsyssla från Kolstads smedplan och synes endast ha djurhållning här. Johan Robert säljer senare, 18/10 1923, Gustendal till handlanden Otto Wilhelm Hellström och hans hustru Anna Lovisa för 1700 kronor
Byalaget synes senfärdigt upptäckt detta och anställer nu 10/11 1922 ny bysmed. Smeden Bror Nilsson kom från smedjan i Klinta och kommer att återvända dit där hans söner och barnbarn senare tagit över och fortfarande driver smedja. Väl värt ett besök om behov av smideshjälp.
Vid Bror Nilssons tillträde hade byamännen köpt nya verktyg av Ljungströms järnhandel för 161 kronor vilka man erbjöd smeden på avbetalning. Man hade också byggt nytt uthus och påföljande år brandförsäkrar man den nya ladan.
Redan sommaren 1924 säger dock Bror Nilsson upp sig. I januari 1925 noteras i byprotokollet att smeden Bror Nilsson flyttade i höstas men oaktat flera påminnelser ej förmåtts avlämna nycklar till vare sig boningshus eller uthus och dessa står nu olåsta. Uppdrogs åt Appelgren att hämta nycklarna och till Otto Johansson att inventera lägenhet och verktyg.
1928 beslutar byalaget försöka utarrendera smedbostället och för den skull iordningställa taket på boningshuset och rödfärga ladan. Tydligen lyckas man inte utarrendera då man 1931 istället bestämmer sig för att sälja.
Återigen blir det affär mellan byalaget och den förre smeden.
Tingsvaktmästare (f.d. smeden) Johan Robert Nilsson ansöker 13/7 1934 om inlösen av 13770 kvm samfälld mark vid smedjan samt Gustendal där han har honom tillhörigt bostadshus. Beskrivs att området för bostadsändamål har han haft av Kolstad by i mer än 10 år. Avseende fastigheten Gustendal befinnes Axel Nilsson dock ha gravitationsbevis sedan 10/5 1926. Bostadshuset där i gott skick och inlöses med 150 kronor. Avtalet undertecknat av Karl Jonsson (6:30-32,6:39,7:2,9:1,10:4-5), Henning Johansson (1:3), Gustav Ågren(8:1), Axel Nilsson (3:7), Fredrik Olsson (2:63), Gunborg Sjögren (2:60,2:62) samt J R Nilsson för inlöst område.
Efter J R Nilssons död 1946 köper konstnärinnan Vera Nilsson den gamla smedplanen som därefter nyttjats för fritidsboende.
Bostadshuset nedbrunnet (vet någon när?) men smedjan renoverad, nu till fritidshus.

1 tanke på “Smeder och smedställe i Kolstad”

Lämna en kommentar