Kungligt besök i Kolstad i mitten på 1950-talet

Det här är en historia som Sigvard, Axel Nilssons yngste son, med stolthet brukade berätta för mig (Kerstin Thuredotter i Morfarsgården) .

De tre bröderna Nilsson var sysselsatta med att laga taket på ladan som ligger längs Kolstadgatan mitt i Västergårdsbacken. På planen bakom ladan befann sig deras syster Maj. Plötsligt fick hon se sina tre bröder ivrigt svänga med sina mössor där uppe på taket. Maj som alltid varit en rådig person ropade åt sina bröder att genast komma ner från taket i stället för att försöka skrämma bort getingar med mössorna. Två av bröderna fortsatte ändå att vifta med mössorna medan den tredje, Sigvard, skyndsamt klättrade ner.

Det visade sig att det inte alls var några getingar som störde takläggningen utan en rad ryttare i Kolstadgatan. Det var de fyra ”Hagaprinsessorna” och ”Lillprinsen” med uppvaktning som var ute på ridtur och som bröderna artigt hälsade på genom att svinga sina mössor. De kungliga red ofta genom Kolstad för att likt många andra, då som nu, njuta av det vackra landskapet.

Den här gången stannade ryttarna upp och prins Carl Gustaf hoppade av sin häst och började samtala med Sigvard. Prinsen var då bara en liten pojke, kanske 6-7 år gammal. Sigvard brukade berätta om hur den lille ”parveln” satt på en pall och uppmärksamt och intresserat lyssnade när han talade om hur det var att leva och bo i Kolstad.

Den kungliga karavanen fortsatte så småningom sin färd och vinkade ivrigt tillbaka till syskonen som fortsatte att svinga sina mössor tills karavanen var utom synhåll.

Lämna en kommentar