Kniv i ryggen del 2

60 dagar efter knivstynget dog Olof Persson av sina skador den 29 september 1836. Obduktion visade att såret inte läkt i botten och att hela högra bröstkorgshåligheten var utfylld av var. Nytt Urtima Ting hölls 4 oktober med ny rannsakning av de båda svarande Anders Olsson men hördes även nya vittnen att beskriva de svarandes karaktärer och tidigare våldsbenägenhet. Den avlidne Olof Persson hade under sin sjukdomstid inför flera vittnen uttalat och till rätten inlagt skrivelse om att han var övertygad om att det var Anders Olsson från Räpplinge som tillfogat honom skadan. Anders Olsson från Räpplinge satt således med Svarte Petter vid dagens slut men rätten var inte övertygad och ville höra fler vittnen. Fortsättning följer.
Läs gärna hela protokollet // Olle

Protokoll hållet vid Laga Urtima Ting inom Ölands Norra Mot på Tingstället Lundegård den 4e Oktober 1836.
Ord Ordf och Nämnd:
Häradsdomare Sven Isacsson Kyrketorp, Nämndemän Anders Nilsson Bägby, Lars Olsson Knäppinge, Abraham Michaelsson Sandby, jaen Jansson N Wannborga, Anders Jonsson Repplinge, Olof Nilsson Munketorp, Dan Nilsson Föra o Per Nilsson i N Wannborga.
Vid sista sommarting §369 hade uppskov blivit lämnat med rannsakning innefattande kronolänsman Thiman tjänstetalan mot 2e Anders Olsson från Kolstad och Räpplinge för drängen Olof Perssons i förstnämnda by överfallande i vilken följd och sedan Olof Persson den 29 i förra månaden avlidit, vid nu varande U Ting, Rannsakning åter företogs, varvid Actor inställde de tilltalade för Rätta för vilka förra protokoll upplästes och lämnades utan anmärkning. Den avlidnes broder Bonden Per Persson i Kolstad kom också härvid tillstädes och Actor inlämnade Läkare besiktning och Attest så lydande. Doktor Brunius att läkare biträde omöjligt kunnat rädda Olof Persson från döden.
Till något annat erkännande än vid förra Rannsakningen kunde svaranden icke förmås och ehuru Per Persson enständigt påstod att hans broder förklarat att ingen annan än svaranden Anders Olsson från Räpplinge hava tillfogat honom såret i ryggen ville svaranden sådant på intet sätt medgiva.
På domstolens tillfrågan vartill svaranden förut fått underrättelsen om Olof Perssons död, svarade de, att sådan skett av allmänheten vid Röhälla Färjeplats, varvid de, svaranden hitföljaktlige Fånggevaldigerna Krantz och Granlund, samstämmigt intygade att någon ovanlig sinnesrörelse hos dem därvid ej kunde förmärkas.
Actor åberopade vittnesmål av Olof Jönsson i Hörninge, Änkan Brita Jonsdotter i Dalby, Bonden Anders Svensson i Kolstad, Anders Peter Carlsson i Räpplinge och Johan Elofsson i Tryggestad samt Dan Pettersson i Räpplinge tillika med pigan Brita Bengtsdotter och drängen Olof Jonsson i Äpplerum samt drängen Olof Olsson i Svarteberga och slutligen drängen Nils Persson i Räpplinge. De sistnämnda av Actor nu gjord anmälan endast för att vittna om svaranden Anders Olsson från Räpplinge utövade våldsamheter vid annat än nu åtalade tillfälle. Emot detta hörande vittne anmärkte svaranden Anders Olsson från Räpplinge det jäv, att han med honom var syskonbarn i skyldskap vilket av vittnet även medgavs och tillförlitligen upplystes vardan ock Nils Persson för jäv sig förklarade. Övriga vittnen, ojävigt befunna avlade samstämmigt ed, varnade för missbruk och berättade vid särskilda förhör.
1 Olof Jönsson att han i skymningen 31 juli träffade svaranden i Kolstad och var dem följaktig till Lekstugan i Räpplinge, varunder ingendera av dem nämnde det ringaste om föregående uppträdet med Olof Persson, varom vittnet också då saknade kännedom, intill dess han på följde morgon i sällskap med svaranden Anders Olsson från Räpplinge sedan med svaranden stannat kvar i Räpplinge återvände till Kolstad då Kyrkvärden Jon Olssons hustru därstedes i Kolstad omtalade att Olof Persson föregående afton blivit illa slagen, vilken underättelse av svaranden som var på avstånd, troligen ej hörde, och voro bägge svaranden i tillfället i Lekstugan ej överlastade utan endast som vittnet sig uttryckte ”muntra”. U o V.
2 Brita Jonsdtr i Dalby att den 1 Aug om morgonen kom vittnet till Olof Thorstensson i Kolstad och fann där dennes brorson Olof Persson liggande i sängen samt på tillfrågan hur det stod till fick av honom till svar ”ganska illa” och berättade Olof med full redighet att svaranden överfallit honom och Anders Olson från Räpplinge tilldelat honom såret i ryggen, vilket Olof då trodde varit med en sten, intalade Olof vidare att hans broder Per Persson legat över honom att icke för händelsen anklaga svaranden Anders Olsson från Kolstad vilken han också fritog från såret i ryggen, även som Olof nämnde att av hörde vittnet Dan Johnsson varit på stället vittnade. Uppl o Vidht. Härvid anförde Per Persson att svaranden A O från Räpplinge om måndagen efter slagsmålet självvilligt köpt vin åt Olof under yttrande att han därav skulle ”dricka för att få blod igen” med anledning av denne svarande nu vidgick att han köpt vin, men på Olof Perssons egen begäran.
3 Anders Svensson att den 1 Aug i soluppgången kom Peter Persson till vittnet och bad honom vara sig följaktlig till Olof Persson vilken blivit sårad och då vittnet i sådan följd kom till Olof Thorstenssons fann han Olof Persson ligga i sängen, berättande att Anders Olsson från Räpplinge sårat honom i ryggen och var denne svarande även inne i rummet samt mycket ledsen och torkade ögonen men vidgick dock icke tillmälet, vid vilket tillfälle ingen mer än nu nämnde personer voro tillstädes och begav sig vittnet på Olof Perssons begäran, till Prästgården för att tillkalla Själasörjaren för Nattvardens begående. Vidare ej bekant. Uppläst o vidstått.
4 And Pet Carlsson har om händelsen den 31 juli ingenting bekant, och kan ej heller annat avseende lämna någon upplysning i målet.
5 Joh. Elofsson lika med föregående.
6 Dan. Petersson att på Lekstugan den 31 juli i Räpplinge hos Bonden Peter Jonsson kl omkring 9 på aftonen träffade vittnet svaranden Anders Olsson från Räpplinge som hade ett sår på kindbenet och berättade ha fått sig detsamma tillskipat av Olof Persson i Kolstad men vidare berättelse härom gjorde icke denne svaranden och någon annan kunskap i målet har vittnet inte. U o V.
7 Brita Bengtsdtr då hon 31 juli gick ifrån ovannämnda Lekstuga mötte hon svaranden i förstugan men talte ej vid dem och förmärkte ej heller å dem någon åkomma. VoU
8 Olof Jonsson i Äpplerum att för omkring ett år sedan, vid avresan från en Lekstuga i Räpplinge, tillfogades vittnet av svaranden Anders Olsson från Räpplinge, som med en uppspänd kniv hotade honom, några rapp av en piska. Vid vilket tillfälle för Änkan Stina Andersdtr i Räpplinge, en häst blev illa sårad. UoV.
9 Olof Olsson att vid just omvittnade tillfälle, då vittnet red på en förenämnde Enka tillhörig häst, blev vittnet i Räpplinge gata av svaranden Anders Olsson från Räpplinge nedryckt av hästen vilken tillfogades några rapp av samma svaranden och som efter å hästen syntes knivstyngen utan att vittnet förmärkte svaranden begagnade kniv. U o V.
Dan Peterssons och desse bägge sista vittnens utsagor ville svaranden Anders Olsson från Räpplinge ej medgiva. Förut hörde vittnet Daniel Jonsson från Kolstad, härvid tillstädes, tillade på avlagd ed, sin förra berättelse att då han efter uppträdet hann fatt svaranden vid byen yttrade Anders Olsson från Kolstad ”hade jag blott haft kniv skulle Olle fått så gott igen”. På hemvägen från Räpplinge råkade nu avhörde vittnet Olof Jönsson och svaranden Anders Olsson från Räpplinge i delo därom att den senare sade sig kunna springa så fort som den förre red, varunder Anders Olsson från Räpplinge kulltog Olof Jönsson samt sparkade honom och då den senare uppkommen tog sig åt fickan utlät sig Anders Olsson ”Jag tror du trevar efter kniv”. Vittnet Olof Jönsson intygar aven sanningen av vittnets tillägg vad det rörer honom men varom han ej ansåg sig böra vittna då det angick honom själv. På fråga upplyste föregående Daniel Jonsson sig ej annorlunda kunna förklara det rop som vittnet Nordström uppgivit sig i tillfället hört, än att det troligtvis härrört från svaranden och vittnets ropande då de eftersökte hästarne. Det samtal Nordström uppgivit svaranden och målsägaren emellan hörde inte Daniel Jonsson för avståndet.
Gossen Lars Larsson i Kolstad på 14e året, utan ed hörd, berättade att svaranden Anders Olsson från Räpplinge i frågavarande söndags afton, efter det de legat tillsammans i en säng och sovit, frågade Lars Larsson, om han ej sett en honom tillhörig kniv, men orsaken till denna fråga vet ej Lars, och blev eftersökning i sängen efter kniven ej gjord, med intygande att den kniv Anders Olsson alldagligen nyttjade, var trubbig och hade hornskaft.
Likaledes blev utan ed hörd Bonden Olof Olsson i Kolstad som var syskonebarn i skyldskap med den avlidne, och berättade att sedan han ifrågavarande Söndagen kväll sedan lagt sig fick han bud från fadren Olof Thorstensson att komma till honom emedan Olof Persson voro där och ganska illa slagen. Ditkommen låg Olof Persson på knä vid sängen blodig och utmattad i vilket han av vittnet Olof Olsson upplyftande och yttrade att svaranden Anders Olsson från Räpplinge stuckit honom i ryggen, men att han i början endast trodde slaget varit med en sten. Stövlar och kläder voro fulla av blod. Rådlös vad han skulle sig företaga till hämmande av det starka blodflödet, tilltäppte Olsson såret med litet blåner doppade med brännvin. Härpå tillkallades brodern Per Persson, men en stund efter sedan Olof Persson kommit till sängen, fick han uppkastning, då det tilltäppta såret ånyo började blöda, varpå detsamma åter tilltäpptes, med av Per Persson medhaft snäske vilket kvarsatt till Doktor Lennström påföljande morgon anlände U o V.
Bonden Olof Thorstensson i Kolstad , fader broder till den avlidne, hörde och utan ed och omtalade att ifrågavarande Söndagskväll, sedan Olof Thorstensson somnat, bultade på fönstret och på fråga vem där vore svarade ”det är jag farbror”. Olof Thorstensson gick och öppnade dörren och fann därutanför brorsonen Olof Persson, som beklagade sig vara sönderslagen och gjorde om förloppet därvid enahanda berättelse som för Olof Olsson samt bad att Olof Thorstensson skulle förbinda såret i ryggen, då Olof Olsson efterskickades och Olof Thorstensson som ålderstigen ånyo begav sig till vila. Tilläggande att vid arresteringstillfället lämnade svaranden Anders Olsson från Kolstad en kniv till förvar åt Olof Thorstensson. Härom tillfrågad förklarade Anders Olsson att då han kom hem från Lekstugan oren bytte han kläder och i dessa låg den av Olof Thorstensson omnämnda kniven, vilken han ansåg ej borde till häktet medföra.
Härvid vittnade Herr Prosten J F Eckerlund och S M Adjunkten Engman, berättade samstämmigt att nu mera avlidne Olof Persson i livstiden för dem gjort enahanda berättelse om honom övergångne våldet som för det vid förra rannsakningstillfället avhörde vittnet Danie Jonsson utsagt tilläggande herr Prosten, att Olof Persson i livstiden på fråga om han bestämt kunde säga att Anders Olsson från Räpplinge givit honom stynget i ryggen svarade att han så mycket hellre trodde det som denne svarande i tillfället låg över honom på marken.
Svaranden Anders Olsson från Räpplinge upplyste att han köpt det i frågavarande vinet hos handlare Hultenberg i Borgholm.
Per Persson föreviste den skjorta och väst hans avlidne broder i tillfället begagnat, och såväl västen som i synnerhet skjortan mycket blodiga.
Åklagaren anhöll om uppskov för vidare bevisnings gagnande men hemställde emellertid angående den avlidnes begravningsinlämnade svarande Anders Olsson från Kolstad följande: Jag Olof Persson et Litt: Död-
Actor bestridde svarandens anhållan om ställande på fri fot. Afträdde.
Utslag Urtima Ting Rätten skäligt uppskjuta rannsakning till framdeles utställande dag vartill emellertid båda svaranden skola till Länshäktet insändas och vartill det åligger Actor att jämte övrig tillgänglig bevisning därtill inkalla kyrkovärden Jon Olssons hustru i Kolstad, Handlare Hultenberg i Borgholm tillika med förut hörde vittnet Nordström, så väl som den person vilken av Olof Thorstensson budskickades efter sonen Olof Olsson om aftonen 31 juli, och anser U T Rätten icke något hinder möta för avlidne Olof Perssons anständiga begravning.
Litt. Nytt: protokoll hållet den 3e Okt 1836 vid Medicolegala besiktningen av Bonden Olof Perssons i Kolstad döda kropp företagen enligt anmodan av Herr Kronolänsman A Thiman.
Berättelse Den 31 juli hade Olof Persson blivit ila sårad uti ryggen av ett knivstyng och sedan detta tillfälle har han varit sängliggande sjuk och avled den 29 i förra månaden.
Yttre Besiktning Såret å ryggen var läkt men huden däromkring var blåaktig. För övrigt fanns inte något att anmärka annat än någre dödsblånader.
Inre Besiktning
Huvudet Hjärnans och hinnors blodkärl voro blodfulla. Hjärnans blodådernät innehöll något blod. Hjärnans substans var fast och naturlig. Huvudskålsbenen voro hela.
Bröstet Högra lungan var nästan helt och hållet förvandlad i var så att hela caviteten vari den legat var utfyllt av ett tunt flytande var. Vänstra lungan var frisk och innehöll blod och luft. Hjärtat var stort och slappt. Vänstra hjärtkammaren var blodtom, den högra innehöll något blod.
Buken Levern var naturlig. Njälten liten och frisk. Mage och tarmar voro friska och innehöll obetydligt av födoämnen. Njurarna voro friska och urinblåsan var tom.
Vid sårets å ryggens öppnande befanns det i botten ej läkt utan innehöll var och hade förbindelse med bröstcaviteten så att härav tydligen kunde märkas kniven varmed stynget var gjort hade inträngt och sårat lungan.
Kolstad som ovan A W Brunius Prov.Läk.
Attest I anledning av det jag besiktligen funnit förklaras att det knivstyng, som blvit Olof Perssoni ryggen tillfogandes och som inträngt i lungornas substans, ovillkorligen vållat hans död, vilket jag icke allenast på redan avlagd Ämbetsed intygar, utan med denna min edreliga förpliktelse, så sannt mig Gud hjälpe till Liv och Själ, bekräftar. Kolstad den 3 Okt 1836 A W Brunius Prov.Läk.
Litt. Död Olof Pärsson Efter min Egen övertygelse jag tror Olof Nilssons dräng Anders Olsson har gett mig något dödligt Vittne härtill Pär Pärsson och Anders Nilsson i Kålstad,

Lämna en kommentar