5 tankar på “Bykarta Kolstad 1830”

  1. Intressant se vilken utveckling som varit i byns bebyggelse. Syns som att endast 2 av husen nu ligger i samma läge som 1830. Vet någon mer om hus som flyttats inom byn?
    Kartan ytterst detaljrik och byns ägor indelade i inte mindre än 542 områden vilka namngivna i separat textdel. För att nämna nyligt kommenterat Gustendal bildades det av område 347 och 348, 1830 kallade Sven Blocks plan och Nils Nilssons plan. Således varit båtsmansställe tidigare. Smedens backe, kålland, åker och äng var annars område 351-354 och låg på andra sidan gatan. Bokstavsbeteckningarna motsvarar vid kommande hemmansklyvningar ; E=1:2, P=1:3, A=2:2, C=2:3, I=3:2, L=3:3, M=4:2, Q=4:3, N=5:2, O=5:3, G=6:1, B=7:1, D=8:1, K=9:1, F=10:2 och H=10:3.
    En idé kanske är att lägga in de gamla ägonamnen på en bykarta? Flera vet jag lever kvar idag men andra kan vara värda att återuppväckas.

    Svara
  2. Hört att Björn Kräghs hus (fd Josefs, fd Block Fredriks) skulle ha flyttats från Smedgatan. Tror Karl-Axel vet mer.

    Svara
    • Tack för tipset. Tänkte jag skulle se Karl-Axel vid den välbesökta midsommardansen men så blev inte fallet.
      Får bli någon annan snarkommen dag. Roligt kanske få mer historia på husen. Om Kvarnhorvans tillblivelse och tidigare innevånare har jag däremot redan antecknat.
      Fastigheten Kolstad 4:7 bildad efter att C M Andersson på Kolstad Nr 4 15/5 1880 sålt till torparen Peter Jonssons dotter Anna Petersdotter Kvarnhorvan, tomt om 2622 kvm belägen söder om byn och inhägnad och bebodd av nämnde torpare, till ett pris av 150 kr att erläggas 100 kr kontant, 25 kr maj 1881 samt 25 kr maj 1882.
      Arbetskarlen Peter Jonsson, född 24/8 1824 i Klinta Skinntorp, Köping, kom till Kolstad 1855 från Övra Wannborga där ägarna till aktuell del av Kolstad Nr 4 då bodde. Peter Jonsson var dräng i Övra Wannborga och hade 29/12 1854 gift sig med pigan Kajsa Lena Lundström född 2/10 1816 i Torslunda. Paret fick 16/10 1855 dottern Anna Lena och troligtvis i samband med det erbjudande att bli torpare på Kolstad Nr 4. Peter och Kajsa Lena fick inga fler barn men kom att kvarstanna på torpet livet ut. Kajsa Lena död 25/12 1889 73 år gammal. Peter Jonsson död 16/5 1900 79 år gammal. Dottern Anna Lena flyttade 1877 till Kalmar och hade tydligen råd att köpa fri torpet åt föräldrarna så de kunde bo kvar på ålderdomen.
      21/3 1898 återvänder båtsmanssonen Karl Fredrik Olsson från N. Amerika och blir strax därefter ägare till Kvarnhorvan. Karl Fredrik Olsson var född 21/5 1872 i Kolstad, uppvuxen på Kolstads ägor som son till Kolstads siste båtsman. Han hade bott i Amerika i 7 år och kunnat tjäna ihop till eget ställe. 11/11 1906 flyttar även hans föräldrar, fd kronobåtsman Nr 61 Olof Peter Nilsson Block född 18/6 1847 i Kolstad med hustru Emma Charlotta Petersdotter född 31/8 1844 i Älghult, in på Kvarnhorvan. Måhända orsakat av, eller möjliggjorde, byalagets försäljning av marken vid båtsmanstället till bysmeden (se inlägg om Gustendal). Hade föräldrarna huset med sig? Karl Fredriks far dör 10/11 1913 och modern 28/9 1916. Karl Fredrik gifter sig 31/10 1914 med Amanda Nilsson född 4/7 1876 i Persnäs. Karl Fredrik o Amanda får inga barn men bor kvar på Kvarnhorvan som arbetare till sina sista år. Amanda död 5/5 1955 på Soldalens Ålderdomshem, Köping och Karl Fredrik död där 29/5 1956.
      Kvarnhorvan förvärvas 1952 av Josef Andreasson. Josef var född 24/12 1901 i Jämjö, Blekinge. Josef kom till Öland i unga år som jordbruksarbetare och blev kvar arbetande som allt-i-allo i de flesta av gårdarna i Kolstadbyn. Josef död ogift 7/1 1982 i Kolstad 4:7.

      Svara
  3. Hej Olle
    Vi har aldrig traffats, men jag har kontakt med Orjan, sa jag vet att du lagger ned mycket tid pa att samla och dokumentera Kolstads historia. Mycket interesant att lasa om bakgrunden pa Kvarnhorvan.

    Min bakgrund att jag, som fodd Stockholmare, hamnat i Kolstad:
    Min farmor, fodd i Kalmar, var barndomskamrat med Hulda “i Tegen” (efternamn?) som var mamma till Anna Agren. Hulda bodde i ett av husen i Tegen, bredvid Sigfrid. Min forsta visit till Kolstad var sommaren 1946. Vi bodde da i ett rum i Huldas hus. Efter det har jag tillbringat alla mina sommrar i Kolstad utom 3. Josef jobbade pa Gustav Agrens gard. Den som sedan koptes av Zetterqvist. Pa den tiden bodde drangarna for det mesta pa garden dar dom jobbade. Nar Gustav Agren salde garden, borjade Josef jobba hos Torsten Bjorneke, och hade da ocksa ett rum pa Ostergarden, sa hans hus pa Kvarnhorvan stod tomt. Mina foraldrar hyrde da huset for sommarmanaderna. Nar jag slutat skolan, och borjat jobba kopte jag en bil och visiterna till Kolstad blev oftare. Efter att Bjorneke salt sin gard, borjade Josef jobba for Elmqvist, och flyttade hem till Kvarnhorvan.
    1964 inredde/byggde jag ett overnattningsrum i ett av uthusen. Det ar dar det lilla fonstret till hoger om grinden ar belaget.
    Nar Josef dog 1982, fick jag arva fastigheten eftersom han inte hade nagra slaktingar. Detta tack vare Siv Elmqvist.

    For att gora huset mer anpassat till tidens krav, renoverade jag upp huset. Drog in vatten, bytte ut fonster till dubbel kopplade, installerade el-varme och byggde en veranda framfor dorren. Under renoveringen fann jag tidningar uppklistrade bakom tapeterna fran slutet av 1890-talet. vilket stammer bra med tiden da Block-Fredrik flyttade in. Kunde aven se att huset hade blivit renoverat tidigare. Det ursprungliga huset, byggt av ekplank 3″ x c:a 500mm upp till overkant av fonstren. Ovanfor “nytt” virke c:a 200mm for att hoja takhojden till nuvarand 2050mm. Jag tror att denna hojning gjordes fore Block-Fredrik kopte huset. Vad jag har forstatt, har huset flyttats fran Smedgatan, en tomt norr om Hakans hus. Har sett en hus grund, som stammer ganska bra med storleken pa huset, dar.

    Ursakta saknaden av prickar, men min dator i Singapore, dar jag for tillfallet bor, har inga bokstaver med prickar.

    Svara
    • Hej Björn.
      Hulda i Tegen hette Olsson född Magnusson. Hon hade 2 döttrar Anna och Signe. Då Hulda dog 1953 fick Anna, som gift med lantbrukare i byn, marken medan Signe, som bodde i Uppsala, fick huset med tomt. Signes son Sten Löfgren bor där fortfarande om somrarna. Sten har berättat att han bodde hos mostern i Tegen under krigsåren och här hade bättre tillgång till färska livsmedel.
      Spännande med Dina fynd vid renoveringen. Att huset på byns ägor var av ek tycker jag pekar på att det flyttats någon gång tidigare. Bytomten var och blev alltför trång då jordbruket gjorde framsteg i början av 1800-talet och vid hemmansdelningarna fick ofta den ene lantbrukaren flytta ut sina hus.
      Vore roligt ses och se grunden Du talar nämner vid tillfälle.

      Svara

Lämna en kommentar