kolstadby.se

Skickar ett kort på smedstället som jag hittat i vårt album. Kortet är taget på 1880-talet och den äldre mannen till höger om huset är Nils Persson (Evald Nilssons farfar). Smeden Möllerberg bodde i huset vid slutet av 1800-talet så han kanske är med på fotot.

Hälsningar Kristina Rydén

På Borgholms Bildarkivs hemsida (nedan) finns ett fotografi på mjölkleverans till Borgholms mejeri taget 1920 -1929. Mejeriet låg på den tiden längst ut på Tullgatan där HSB:s bostadsområde finns idag. Intill låg den s.k. Mejeriviken som idag är utfylld och utgör Marknadsplatsen.

Se http://www.bildarkiv.borgholm.se/ResultatStorBild.aspx?ID=1535

Det skulle kunna vara Axel Nilsson som är nere tillsammans med de äldsta sönerna Adolf och Evald för att lämna byns mjölk (Kläderna på pojkarna överensstämmer med ett fotografi vi har från hösten 1920.) Pojken som står först i kö med flertalet krukor på vagnen kan vara Adolf och efter honom i pälsmössa Axel Nilsson. Pojken närmast i bild liknar min morfar Evald Nilsson som ung. Fotot kan vara taget vårvintern1921.

Bönderna i byn turades om att köra ner mjölken till mejeriet.

Varje morgon körde man med häst och vagn och hämtade mjölkkrukorna som stod på bryggorna i stenmurarna. Hos Axel Nilsson som hade ca 15 kor hade t.ex. pigor, drängar och barn mjölkat vid 6-tiden och sedan silat den till ren fin mjölk. 2-3 krukor brukade det bli. Mjölkkrukorna sattes ut på bryggan vid gatan och hämtades därefter vid 7-7:30-tiden. Skummjölken som blev kvar efter att mejeriet tagit grädden togs med hem igen och gick åt till de kalvar och svin som man hade.

Sigvard och Maj har tidigare berättat för mig om mjölkhämtningen och just att Adolf brukade köra ner mjölken till mejeriet. Pojken längst fram har säkert hämtat mjölk från flera gårdar så visst kan det vara från den närliggande byn Kolstad?

Känner någon annan igen personerna utanför mejeriet?

/Kristina Rydén

Ps. Intressant läsning om AB Borgholms Mejeri finns på biblioteket.

I Åke Nilssons text om Borgholms gamla mejeri finns en mycket intressant kartskiss över Borgholm från den tiden med bl.a. järnvägsspåren inritade.

håpegatan

En håp var ett jordstycke som skulle undantas vid tegskiftet. Detta kunde exempelvis bero på att byn inte ägde denna markbit. Området vid Håpegatan kallades Prästhåpen och ägdes således av prästen. Det lär finnas en en sägen att byn skänkte denna bit till prästen som muta i ett trångmål. Är det någon som har närmare kunskap om den historien? undrar Olle Staf

Frågan kanske bäst besvaras av släkten till den som döpte gården men man kan ju alltid spekulera. Fastigheten Hemgården bildades för snart 100 år sedan. Otto Johansson hade övertagit sin fader, Johan Perssons, markinnehav av flera gårdar i byn men även köpt tomt från Kolstad Nr 1 (Solbacka) och där byggt ny villa och ladugård närmare Borgholm. Otto säljer då 16/11 1911 tillbaka till sina föräldrar västra delen av tomtplatsen för Kolstad Nr6 (2270 kvm) för 500 kronor och tomtplatsen för Kolstad Nr 9 (5950 kvm) för 1000 kronor vilka slås samman under namnet Hemgården. Undantogs husen på ladugårdsplanen vilka senare flyttades till Solbacka och Otto behöll även rätten ta vatten ur gårdsbrunnen. Om det är Otto som ser det som föräldrahemgården eller om det är Johan Persson som tycker det är hemgården för Otto på Solbacka och hans bröder Walfrid i Kolstad Nr 1 (Kaptensgården) samt Ture i Kolstad Nr 5 (Västergården) kanske någon annan vet men båda aspekterna syns rimliga.

Misstag eller medvetet? Jag tror det senare. Tidigare var det brukligt att avstyckningar fick ett egennamn. Asktomten och Hemgården är exempel på detta uppe i byn. Närmare Borgholm var det populärt med slutleden borg exempelvis Nyborg, Olsborg, Fridsborg, Oskarsborg, Kolstadsborg med flera. När Anders Svensson 25/4 1850 från sitt 1/8 mantal Kolstad Nr 6 säljer den så kallade Malmbergshorvan vid Hållstugan om 3 tunnland och 18 kappeland till mjölnaren J P Ekholm från Åseda vars hustru Brita Stina bonddotter från Kolstad Nr 9 så får fastigheten namnet Malmsborg. Jonas Peter Ekholm hade varit mjölnare i Borgholm under många år men 1850 dömd för handel med misstänkt person och fått avsluta sin verksamhet att nu bli torpare. Hustrun Brita Stina dör dock redan 1853 av vattusot endast 42 år gammal. J P Ekholm tvungen sälja och är därefter arbetskarl hos Olof Sjögren på Kolstad Nr 1.
Varifrån kom då namnet Malmbergshorvan? På 1808 års karta över Kolstad utmark inför avstyckningen av Borgholm bor här Malmbergs änka. Helge Malmberg var född 1742 och hade först varit kronobåtsman men senare coopvardiekarl d.v.s. däckssjöman inom den civila sjöfarten. Helge Malmberg död av vattusot 10/5 1802 och hans änka Malin Persdotter död av ålderdomsbräcklighet 4/4 1812. Malmbergs plan utmärkt på 1830 års karta men ingen byggnad markerad. Torpet således redan rivet men odlingsytan fortfarande avgränsad.
Känner Du bakgrunden till andra namn i Kolstad?

Nils var dräng hos Björneke. Här vid mjölkning på Östergården 1941.

Av barnbarn till Frida har jag fått en rad fina bilder. Här en på mjölkerskan Frida.

Vid mina eftersök på lantmäteriet fann jag ytterligare en inlösen enligt ensittarlagen. Frida Nilsson född Hagman ansökte 1951 om inlösen då hon 64 år gammal, stugan hennes enda tillgång och änkepensionen endast 50 kronor per månad. Sannolikt var hon oroad bli vräkt då stugan belägen på Östergårdens ägor och ny bonde där med markhandlarintressen. Frida var änka efter fd sjömannen och hamnarbetaren Edvin Albin Nilsson och varit gift med honom sedan 1920. Innan dess uppvuxen på Hagmantorpet under Borgholms Kungsgård och arbetat som mjölkerska där. Hade 4 barn. Om Hagmantorpet finns att läsa i Boken om Räpplinge sid 289 och i boken om Borgholms Kungsgård sid 44-45. I Sveriges bebyggelse varifrån fotot hämtat står sonen Nils som ägare.
Finns Kolstadminnen om Edvin och Frida? Arbetade Nils Hagman på någon av Kolstadgårdarna? När revs stugan som skall ha varit från 1780-talet?